deadangels.blogg.se

jag är förstörd på det mest komplicerade vis, 

jag kan fortfarande inte förstå att becka är borta och det tror jag inte att jag någonsin kommer att göra heller.

men saken är den att man kan inte gå vidare,

eller bygga ihop pusselbitarna som fattades i hennes liv.

det finns ingenting man kan göra och det är därför det gör så ont,

för om det gick skulle jag göra allt i min makt för att få allt bra igen.

jag tror att Rebecka kommer komma tillbaka som någonting nytt & vackert, jag tror inte att hon hamnar i himlen bland alla andra.

jag tror att hon kommer få starta om sitt liv på nytt, 

kanske inte som en människa, jag hoppas iallafall inte det.

jag hoppas hon får börja om på nytt som någonting fridfullt, en fridlyst blomma som inte får plockas eller en fågel som flyger högt ibland målnen.

jag hoppas och hoppas, men kommer aldrig säkert att få veta, 

allt jag vet är att hon är lyckligare nu än förr.

och jag antar att jag får bygga upp min lycka på hennes.

jag får bygga upp mitt liv med tanke på att Rebecka har det bättre nu än förr..

hur ont det än gör, och hur svårt det än är och kommer att vara så vet jag att Becka finns här hos mig, always.