“När allt rasar, när allt är skit. När allt är så himla fel, och du är så himla vilsen. Vad gör du då? Vad gör du, om alla dina drömmar, förväntningar och alla dina förhoppningar, bara förstörs, och för stunden förstörs och helt plötsligt blir helt och hållet värdelösa och obetydliga? När allt svek har nått toppen på skalan, och ingenting förmår att bli värre än vad det är just precis nu? När allting är helt fullkomligt galet, och helt och hållet fel. När du inte längre har någon livskänsla kvar och när du känner att du inte spelar någon roll i mängden. Att du inte gör någon nytta eller betyder nåt speciellt för något levande ting längre. Att du av någon anledning inte spelar någon somhelst roll för någon alls. Att allt du gör inte har någon betydelse för någon. Att bli sårad är det värsta som kan hända. Du har byggt upp så otroligt mycket tankar och förväntningar. Så mycket drömmar och önskningar. Allt rasar, och för en lång stund känner du dig utpekad av hela världens befolkning. Du är värdelös. Det är åtminstone precis så det känns. Oaccepterad, liten, ynklig, hjälplös och helt fullkomligt ensam. Ingen vill ha dig. Ingen vill veta vad du känner, tycker eller tänker. Det fanns en människa som en gång sade “Respect peoples feelings. Even if they doesn’t matter anything to you. But they’ll sure mean everything to them.” Vilket var väldigt klokt sagt. För ingen fattar, hur mycket du kan känna för någon annan, eller vad du känner för någon annan. För när någon ignorerar vad du känner, så är det det absolut mest plågsammaste som en människa vandrandes på denna jord kan utsättas för ”
Inte jag som har skrivit detta, men jag tyckte den beskriver hur jag känner rätt så korrekt.