När du vill hoppa ner i brunnen men till livet är du bunden."
Den underbara känslan att vara förälskad i någon.
Well jag har haft liknande känslor innan, men nu har jag fått sådana.
Och det är inte någonting jag bara säger nu, utan jag är faktiskt riktigt KÄR i någon.
Och jag vet att jag har playat runt för att jag varit osäker på mig själv,
men denna killen får mig att trivas med mig själv.
Jag känner att jag kan vara mig själv i
hans närhet & allt känns så jävla perfekt.
Allt är bra när jag är med honom.
Allt som känts jobbigt försvinner så fort jag får träffa honom.
När man vill spendera all sin tid med personen, då vet man att det är rätt.
Det är så obeskrivligt egentligen, så jag förstår inte varför jag ens försöker.
Men jag vill få er att förstå, att denna personen får mig så enormt jävla cplycklig.
Han ger mitt liv en mening.
Och jag har alltid tagit avstånd till killar för rädslan att bli sårad,
Men med honom är allting annorlunda.
För jag har lärt mig att det bara får mig att må ännu sämre.
Så jag har släppt in honom, och det är det bästa jag någonsin har gjort.
Det kanske låter sjukt eftersom det "bara är en kille" och ja. Jag är bara 15 år, men med honom känns allt perfekt.