She wants a lover, so a lover I'll be.

Dagarna kommer då man inte riktigt vet vad man känner, om det är saknad, sorg, förälskelser som gått fel.
Man vet inte riktigt hur allt kommer sluta, man är osäker på sig själv och det finns ingenting som kan få den känslan att försvinna.
Ikväll är en sådan kväll för mig, jag vet inte vad jag känner.
För någon eller något, allt känns fel. Allt känns helt jävla fucked up.
Jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen.
Jag är i Gotland med Emilia just nu och helt ärligt hade det inte kunnat kännas värre.
Jag vill inte vara här, men ännu mindre vill jag vara hemma, jag vill fly härifrån, men vart jag än flyr så kommer jag inte bort från tankarna som förföljer mig,
Jag kommer aldrig att kunna fly.
För som folk säger, så kan man inte fly ifrån sina problem. 
Det funkar helt enkelt inte.
Och det hjälper dessvärre inte heller. Allting blir bara värre.
Och det värsta av allt är att jag inte vet VARFÖR jag känner såhär.
Hur ska jag kunna berätta för någon hur jag mår om jag inte vet hur jag ska förklara min situation?
Det funkar inte, vad jag än försöker göra så GÅR DET INTE.

Det finns ingen väg ut.
"Förutom vägen som becka tog"


Kommentera här: