deadangels.blogg.se

Den 24e Juli 2014 försvann du ifrån jordens yta, ner under marken & sen dess har jag inte fått se dig igen. Det var nu över 4 år sedan du lämnade oss Rebecka, du saknas i oss. Innan du föddes och var för liten för det mänskliga ögat att se, hade du redan lyckats vinna tävlingen för livet, bland 250 miljoner konkurrenter. Och trots det, hur snabbt lyckades du inte glömma bort din styrka?

Jag vill att alla ska veta, att eran existens är beviset på eran storhet, ni föddes som en vinnare, en krigare & en som trotsade oddsen. Genom att ha överlevt det mest grymmaste slaget av dem alla. Och nu när du är en jätte, varför ska du då gå runt och tvivla på seger mot mindre tal, och bredare marginaler? De enda väggarna som finns är dem du skapat i ditt egna sinne. Och vilka hinder man än stöter på, så existerar de bara för att vi glömt bort det vi redan uppnått.

När någon man älskar dör så får man gåvan med dem, de ”andra chanserna”. Deras glädje får vara en påminnelse om att vi levande kan vända på våra liv när som helst i livet. Vi är inte bunden till vårat förflutna, det är den vi en gång var. Kom ihåg att våra känslor inte är vilka vi är, utan hur vi kände oss i just det ögonblicket. Dina dåliga val kanske definierade dig igår, men dem är inte vem du är idag. Din framtid måste inte vara på samma väg eller med samma människor. Du kan börja om, du behöver inte be om ursäkt till personer som inte lyssnar. Du behöver inte motivera dina känslor eller handlingar för någon när du har en svår tid. Du behöver inte orka med människor som är osäkra och som vill att du ska misslyckas. Allt du måste göra är att fortsätta framåt med en positiv utsikt och lita på att någon slags ”högre makt” har en plan som är större än den sorg du lämnar bakom dig.

Försök att lova dig själv, att vara så stark att ingenting kan störa din sinnesfrid. Att prata hälsa, lycka och välstånd till varje person du möter. Att få alla dina vänner att känna att det finns någonting i dem, att försöka se den ljusa sidan av allt och få din optimism att bli sann. Att bara tänka det bästa, bara arbeta för det bästa, och förvänta sig endast det bästa. Att vara lika entusiastisk för andras framgångar som du är om din egen, att glömma misstag ifrån det förflutna och pressa på de större framgångarna i framtiden. Att alltid ha ett glatt ansikte och ge varje levande varelse du möter ett leende. Att ge så mycket tid till förbättringen av dig själv, att du inte ens har tid att kritisera andra. Snälla lova dig själv, att vara för stor för oro, för ädel för vrede, för stark för rädsla och för glad för att tillåta uppkomst av problem. Att tänka väl om dig själv och att proklamera detta faktum till världen, inte i höga ord men stora gärningar. Att leva i tron att hela världen är på din sida, så länge du är sann mot det bästa som finns i dig.

Men jag vet att alla dessa dåliga erfarenheter vi får ta del av och gå igenom, försvinner inte bara. Det är något vi bär med oss hela livet och försöker glömma, så vi flyr i våra vanor, våra missbruk, hat och giftiga relationer. Men det vi inte tänker på är att vi låter dem hålla sig vid liv genom att göra just detta. Vi vattnar dem som vissnade blommor och vi hänger upp dem för att motivera våra misstag och misslyckanden.